Dagens finaste :'''')

 

Ibland grips jag av en sådan ömhet när jag ser mina grisar. Och sorg. För jag vet vad det är jag gör egentligen. När jag ger dem mjölk och torrfoder, när jag behandlar dem när dem är sjuka. Jag ser till att de överlever för att sedan kunna slaktas och hamna i stekpannan eller på grillen. Jag kliar dem bakom öronen, klappar på deras små runda magar och säger HEEEEJ LILLIS! Och på något sätt känns det lite lugnande att tänka på att JAG i alla fall inte äter upp dem sedan. En gång när vi skulle flytta över tillväxtgrisar in i slaktstallet strödde jag bakteriedödande stalosan i några boxar. Skrev FÖRLÅT NASSE på golvet med det röda, luftiga pulvret. Suddade snabbt ut det med foten. Dem blir snabbt stora bjässar där inne, och så kommer utslaktningen, ofta en måndag. Dem lastas på slaktbilen, åker till Skövde, skjuts mellan ögonen med en bultpistol som gör dem hjärndöda och så skärs deras halspulsåder upp. De skållas och flås. Styckas. Och äts. förlåt nasse.

 

Varför skriver jag detta? Jag har verkligen ingenting mot att människor äter kött. Men jag har nog hamnat i en jävligt trång identitetskris.

 

Kör på cherry lips ikväll.

Typ något sådant. Måste ha kul. Min rygg får mig att vilja begå självmord en gång i timmen och sverige förblir operverst. Panterdalen också. where is the pervershet???

 

Är galet sugen på detta:

bara topparna liksom.

 

OCH typ en feeet lugg. Har inte haft det sedan minns inte.

Ahmen gött då. Hoppas ni får en fortsatt fin jesusflygdag. DÄ SKA JA! KRAM