Haha. Nu hamnade jag här på nytt inlägg igen. Jag är förvirrad, visste inte att en människa kunde leva med så mycket förvirring. Men jag gör det. Jag ska bli på topp igen. Det vet jag!

Typ sådär. Fuck off ungefär.


Moulin Rouge Soundtrack - Hindi Sad Diamonds
1899-tals techno. Så jäkla grymt. Och sorgligt.

Kan inte hitta tillbaka. Är det inte det ena så är det det andra. Ledsen och glad. Nej. Lycklig. Ger upp för en stund.
Ska tänka och hoppas att någon hör mig. Och förstår. Åh, förlåt. Jag blir bara så svag?



Please don't go - Barcelona
bild; weheartit.com

Hej då på obestämd... nej. Hej då!

Strangeness and charm - Florence + the machine
Alltså helt galen. Helt bäst. Låten får mig vilja släppa allt. Släppa livet, och resa bort. Bo där det passar och träffa nya människor varje dag. Nu ska jag ut och gå.

UNDERBART. Nej, jag ljuger. Idag måste jag få ursäkta mig själv. Men jag kan känna att hela världen är emot mig. Otroligt klyschigt. Fodermaskinen sa upp sig hela dagen på jobbet. Datorn är återigen min bittra fiende. Det är så otroligt kallt inomhus, fast jag plockat på mig det varmaste jag äger. Och PA har aldrig varit något annat än emot mig. Och vill inte vara här. Vill att flyttfåglarna släpper ner ett rep åt mig och flyger mig någon annanstans. Helst en annan värld. Dagens känsla. Så sorgligt!


Så långt bort från den här världen.


Antti Tuisku - Hyökyaalto
Bara för att allt annat med detta inlägg blev så trist så vill jag säga att denna låt är...så obeskrivlig. Älskar namnet. hyökyaaaaaalto. Säger det typ tusen gånger i mitt huvud. Förstår hur sant det är. Rakkaus on hyökyaalto, nyt se vyöryy rantaan. Antti är obeskrivlig.

Sitter på kökssoffan och äter godis. Tror inte jag förstår själv hur slut jag är. For till jobbet efter fem imorse och det var så otroligt ruggigt och mörkt! Antar att man får bita ihop. Annars gick dagen bra, förutom suggan till två dagar gamla kultingar som låg ihjäl tre stycken av dem under dagen. Försökte att inte tänka på Tiger. Jag lovade mamma att jag inte skulle, att jag skulle tänka på hur bra det gick. Och han fanns där, vart jag än vände mig. På näthinnan, hur han grät blod. ÅH blir så trött, vill inte tänka längre. Måste göra lite skolarbete. Sen ska jag hänga tvätt. Kan man ens kalla mitt liv för ett liv? Men jag hoppas ni har det fint i alla fall.


Bild från igår. En timme innan. Tigers svans som suddigt sveper förbi i vänstra hörnet. Och alldeles bakom... ja, förövaren. Lovade ju att inte vara arg. Men är mest ledsen. Ska ut med mamma och gå nu visst. Hon kommer få bära mig sista biten.

UPDATE (typ två minuter senare)
Hjälp. Såg precis att detta är mitt 666 inlägg. 666. The number of the beast. Kan det betyda otur? Dödsvarsel? Måste vara paranoid.

Min Tiger. Vilken kväll. Bland de värsta i mitt artonåriga liv. Kan inte tänka klart, allt är helt blankt. Men sådana här händelser får en att förstå hur viktigt det man tar för givet är. Även om det bara är en av ens fem katter. Min eftermiddag bestod av kaos och panik. En katt som blöder från ögat. Nu ber jag bara, ja jag ber, om att allt blir bra. Att Tiger får vara kvar. Jag försöker att inte gråta. Men det kommer, hela tiden. Och det slår mig hur fjantig jag är. Men det hjälps inte. Min Tiger, min katt. Ska jobba imorgon. Kanske blir bra.

Och Sophia räddade oss. När vi satt fast i panik räddade hon oss. Evig tacksamhet är vad jag känner.

The strokes - I'll try anything once
Är kär.

Han sitter redan på flotten med benen i vattnet när hon når fram till den och drar upp sig på mage bredvid honom. Lägger sig så, tillrätta med armarna i kors under hakan. Dimman sväljer dem. Kanske syns de inte från land. Sekundrarna passerar, blir till minuter. Ingen bryter tystnaden. Bara andetag hörs. Hon tror nästan att hon somnat när hon kan känna hans hand på hennes rygg. Hade han strukit henne? Klappat? Plötsligt hör hon hans röst.
"Mygga". Han säger det på det andra språket, hans språk. Men hon förstår. Hon har svarat honom på hans språk några gånger tidigare. Nu svarar hon tack. Han ler.
" Är du trött? " Frågan stannar i tystnaden mellan dem. Hon kan inte hitta orden, så hon nöjer sig med att skaka på huvudet. Rörelsen skapar vågor på vattnet. Dimman där ute rör sig framåt likt gastar. Hon ryser. Minutrarna går medans de båda följer vågornas färd över sjön för att sedan dö ut. Plötsligt sätter hon sig upp. En slags impuls av galenskap sköljer över hennes inre. Hon tar ett stadigt tag om hans axlar och säger till hans öra, på hans språk:
" Nu är jag trött".
Sjön exploderar av ringar när han ramlar ner i vattnet.
Han hinner ikapp henne på mindre än några sekunder. Tar tag i hennes arm och drar henne närmare sig. Medans hennes skrik blandas med skratt träffar kaskader av vatten henne i ansiktet. Han släpper henne och simmar mot land och mot bryggan där han drar sig upp i sittande position. Ett leende av triumf leker i hans ansikte. Hon skvätter retsamt några droppar åt han håll. Om hon bara kunde stanna tiden. Precis nu.

IMPROVISERAR till PA.


Till tonerna av detta. Det ger mig rätt känsla. Som jag minns det.

Så jag älskar att viga mitt liv åt skola. Så allvarligt kanske det inte är, men nu på eftermiddagen sprack ju hela världen upp i finaste solsken och just denna eftermiddag hade jag planerat åt plugg. Är klar med det mesta i princip. Funderar på att gå ut, men måste hänga tvätt och så vidare och så vidare. Åh.
Igår åkte Mummo, Ukki och Kai till Finland. Utan mig. Antar att de redan är framme vid stugan, sjön och allt det där. Allt det där som jag saknar till fördärv. Förövrigt funderar jag på att skriva på PA nu när allt går så bra men samtidigt inte. Åh, dumma förvirrade hjärna. Hoppas allt är bra!


Lyckligaste. Någonsin nästan.

Jacob sees Marlena - Water For Elephants soundtrack
Den här låten krossar mig. Så ofattbart, otroligt, obetalbart vackert.

Fantastiskt.
Idag hade jag Engelska C och Litteraturkunskap. Det var roligt! Är glad att SPH är med. Hon är en förutsättning. Nu ska jag plugga (känns otroligt konstigt att göra det, så länge sen). Överlever!






Florence + the machine - Shake it out
November!

Varenda bild är från weheartit.com
Hej då!

FLORENCE. Vill ha den i min hand nu!

IDAG HAR JAG
x Varit på dåligt humör, stackars mamma som var tvungen att försöka få mig att städa med henne. Jag gjorde det, men inte utan mothugg. Stackars mamma. Hon är fantastisk.
x Dammsög mitt katastrofala rum, och böt sängkläder. Böt mitt klena sommartäcke mot den fylliga vintertäcket efter en natt med ständigt kalla tår som fick spendera natten under varm tollarpäls. NU ska jag banne mig inte frysa!
x Suttit i min soffa och skrivit på PA. Det var underbart. Det typ...flöt. Precis som jag bad om. Och pussade Ruth bakom örat när hon snarkade för högt.
x Jag lever i någon slags melankoli. Vet inte ut, vet inte in. Bastade vid tolvslaget igår kväll. Helt själv, och släckte ner så bara elden syns i allt kompakt mörker. Precis som det är i Finland. Låtsades att jag var där, fast det är en konst i sig eftersom en hel sjö är svår att inbilla sig. När jag kom in var klockan mycket och jag var helt bortkopplad. Lade mig i sängen och lyssnade på musik. Kent. De är störst, renar vid melankoli. Vaknade mitt i natten och stängde av. Då kändes det bättre. Vilken lång punkt.  Igår var så bra!




Alltså mina pälshuliganer är så fina. Alla sju. SJU? Hur gick det till? Mamma frågar mig det i princip varje dag.


Stampar runt i mina fin-skor.

Hoppas ni har det fint. Kanske så fint som jag har det. Helt galet alltså. Sådär så man inte vet om man någonsin känt något liknande. Det gillar jag!

"i was about to go to bed but then you came here "

Känner mig lite som... porslin.

Åhå. Efter jag bättrat på min fattiga finska ska jag lära mig det här språket. Så himla mystiskt. Förstår att Tolkien inspirerades av det.

“ Have you ever been in love? Horrible isn’t it? It makes you so vulnerable. It opens your chest and it opens up your heart and it means that someone can get inside you and mess you up.

weheartit.com
dödsmysigt.

Idag var det sorgligt. Praktikdagen gick mot sitt tragiska slut och med tungt hjärta gick jag därifrån för sista gången. Som praktikant alltså. När Elin sa att skolan tog hennes kompis ifrån henne blev jag ännu mer ledsen. Blä. Måste dit snart igen.

Nu, otroligtvis, har jag klarat mig igenom tre veckor utan sovmorgon. Imorgon blir det andra melodier. Ska sova tills jag inte orkar längre och sedan lite till på det. Efter det ska jag överväga att gå upp. Åh det ska bli så fint! Ha det bra så länge!

Antti Tuisku - Juuret
här är den SPH.

Jag minns att jag skrattade åt mamma bara för att hon gillade honom för två år sen. Jag tyckte han dansade så töntigt i videon. Nu kan jag inte förstå, hur jag kunde skratta. Men jag förstår mamma. Han är så himla fin.

Jag blir så trött. En liten röd sladd håller upp hela familjen Janssons behov av internet. En liten, oumbärlig sladd. Inte konstigt det blir kaos. Blir arg på åskan som jag annars älskar. Varför tog han internet ifrån oss? Fast det är läskigt att inse hur för givet man tar internet egentligen. Som en extra liten familjemedlem som lämnar ett enormt tomrum efter sig. Helt sjukt!

Imorgon är det marknad och troligtvis den stressigaste dagen på APU:n har jag fått berättat för mig. Kan bli en bra avslutning! Senare kanske jag drar mig ut på en promenix och sen ska jag läsa. Hanteringen av odöda tog tragiskt nog slut för några dagar sedan så jag hoppade orädd på Låt den rätte komma in. Förövrigt går PA i stöpet. Käpprätt åt H och så vidare.


weheartit.com
Åh ser underbart ut! Skulle nästan kunna dö för rött hår som aldrig blev oranget. Och för att löven skulle vara röda och morgonluften frostig och frisk.

Jag känner mig så galen. Är inte hungrig, inte trött, behöver inget av det. Bara närhet. Man säger att closeness has nothing to do with distance. Är det sant? Jag hoppas verkligen verkligen det. Snart ska jag ut med mamma i kastvindarna. Hoppas ni har det bra! Det har jag, vill plocka ut en del av den här känslan och spara i en ask. Ta fram när det där vemodet som klämmer i hjärtat kommer. Hej då!
vill att den fina hösten ska komma nu. Löven, luften. Det här regnet förstår jag mig inte på...
bild; weheartit.com


Aphex Twin - Avril 14th
Så sjukligt mysig låt. Faller tillbaka till augusti. Tidig morgon i Finland och jag drar bort gardinerna från sovrumsfönstret och ser solen stiga över träden utanför. Drar täcket över näsan och tänker att jag hellre dör än att åka härifrån.

Jag rekomenderar inte att gå upp klockan 5 eller 6 tre veckor i rad. Jag vet knappt vem jag är längre. Men idag skrattade jag när jag var på bussen på väg mot APU:n. När bussen lämnade Frövi kollade jag på min och Saras sammankedjade moppar och översköljdes av intensiv ömhet för min lillasyster, så jag smsade jag älskar dig till henne. Sekunderna senare ringer hon och skriker och gapar mig panikslaget i örat. VA FAN GÖR DU. Ungefär. Jag skrattade och sa att jag inte tyckte att man behövde någon specific anledning till att säga så till varandra. När hon lugnat sig skrattade hon också, så himla dråpligt!




Mys. weheartit.com
Hittade bilder som passar nu när jag känner såhär. Hur otroligt starkt jag vill något. Och samtidigt är så sårbar. Det är så vemodigt så jag kan le lite. Vemod är ganska vackert liksom. Och det häftigaste är att man verkligen kan känna det i hjärtat. Inte i hjärnan eller så. Det är verkligen i hjärtat det värker.

Och den här låten är fast i mitt huvud.

Kent - Välgärningar & illdåd

Jag ska stjäla en skatt
Den som döljer sig vid regnbågens slut
Den är min, den är du

Promenad med mor sen. Hej då!

Igår tog åskan livet av mitt internet medans jag var ute och var knäpp i regn, hagel och åska som var ett av de mäktigaste av skådespel. Nu sitter jag hos mummo och ukki och förstår inte varför jag inte åkit hem än. Jag ska ju upp klockan fem, och hade tänkt åka hem tidigt. Men nu sitter jag här, och vill pausa tiden.

Jag vill inte gå och sova. Hur trött jag än är. Men det här är den finaste kvällen på länge. Kan inte sluta tänka på tusen saker. Och sophia, du är det ända vettiga när allt annat är idioti. Kom ihåg det!

När jag hör den här låten blir jag antingen alldeles varm och kall omvartannat eller så gråter jag hejdlöst. Men när jag ser de sista sekunderna på videon och när antti säger takki päälle så vill jag skratta och gifta mig med honom.

Sitter och tänker på detta;

You, you're like the sun and I am earth. Together we're one. 
But someday your fire will die and I'll grow cold without 
sunlight. And I will freeze, baby. I will die, I'd freeze,
I'd die for you.

weheartit.com

Vill vara nära. Om mamma kommer hem snart ska jag försöka locka ut henne på långpromenad. Men nu ska jag ut och äta äpple och vara dum.

Jag sitter för tillfälligt i komplicerade tankegångar, käkar aprikoser och dricker kaffe. Jag har svarta ringar under ögonen, men vet inte om det beror på trötthet eller att jag helt enkelt inte är van vid mascara och kan inte låta bli att klia mig i ögonen. Jag vill ha långt hår. Fortfarande. Mamma gjorde en fin fläta i mitt hår igår, så gott det gick liksom. Men än är det ett tag kvar. Och jag blir rädd för hur tiden går. Den bara rinner mellan fingrarna. Tror jag ska gå ut en sväng snart. Andas hösten. Sen ska jag försöka skriva PA. Sorgligt är det. Ha det fint!


Saknar fin-flätan så otroligt mycket.


Antony and the Johnsons - crazy in love
ja, det är Beyonces crazy in love. Hennes version får mig att vilja dansa. Men den här versionen får mig att vilja ge någon en kram och förvånas över hur hårt och länge den andre kramar tillbaka. Släpp aldrig, ungefär.

Ska viga mitt liv åt böcker. Kan nog inte leva utan dem. Som magiska parallella världar man kan sticka in näsan i bäst man vill. Tillsammans med en flämtande levande låga. Jag blir lycklig då. Behöver inte människor. Tills jag kliver utanför dörren. Då har jag återvänt. Idag på praktiken fastnade jag i mina tankar och när Gunilla frågade "hur är det?" vaknade jag till och tänkte att människor borde säga så oftare till varandra.

Kan inte tänka klart. Skulle ju hänga tvätten, men av outgrundliga skäl hamnar jag här.

x Saknar gamla tider. Förra hösten, sommaren. Värmeljus och musik. Varma händer i vatten. Oj.
x Någon av kattungarna ska lämna oss. Tiger eller Helm. Står inte ut. Vill ha dem båda kvar.
x Jag blir uppriktigt trött på mitt projektarbete. Det gör bara ont när jag tänker på det. Att jag måste göra det, skriva det.
x Imorgon på praktiken ska jag baka. Jag är ju värdelös på att baka!
x Är trött på mitt hår. Vill att det ska växa fortare än vad som är möjligt.

NU ska jag hänga tvätten. Kanske kan få sova också, när man luftat skallen. Blogg är fint, egentligen.


Alltså får ryck. Är det där jag? Med hår och allt. Håret är fint. Kram!

Idag har himlen släppt ner sitt kalla över mig. Blev ledsen när jag åkte moppe, och som ett stort minus blev jag biten i ansiktet av ett odjur som måste ha sett min hjälm som sitt hem. Så nu sitter jag med dunkade ansikte och vill bara läsa harry potter under täcket med en ficklampa. Men jag har ingen ny potter-bok. Men det duger alldeles utmärkt med Hanteringen av odöda. John Ajvide Lindqvist lyckas som vanligt skrämma vettet ur mig. Men måste verkligen ha Potter-bok sen. Praktiken fortsätter vara fint. Fikar, rullar fram. Men det är mysigt!

Mitt huvud är fortfarande klegg. Det hjälper inte ens med kaffe. Ska slänga mig i sängen och läsa. Eller skriva på PA. (projektarbetet hehe) Gjorde det i morse. Det är svårare än vad jag först trodde. Vill vara mystisk.


Lite sådär. Svår.

Ha det bra!

Jag tycker om att det har varit så många här de senaste dagarna. Tycker verkligen om det. Det gör mig pigg mitt i allt det grötiga i min skalle. Nyss var vi på besök hos faster och kusiner och sånt. Det var otroligt trevligt. Ville knappt åka därifrån. Men refrängen får inte glömmas bort, och på vägen hem satt jag och kollade på fåglarna som flög och passade på att säga adjö för i år. Och så sjöng jag och mamma högt till Antti Tuisku. Han är ju finast. Imorgon väntar en ny praktikvecka och nästa helg grisjobb igen. Ingen sovmorgon på år och dar. Men pengar. Får stå ut! Ha så fint!

Åh jesus. Tror inte jag kommer att överleva de här veckorna. Har jobbat en dag och är helt, helt hundra procent, slut. Har damm i ögonen och halsen. Och så fort jag öppnar munnen ploppar det bara ut en massa gnäll. Så tragiskt. Men ska ta mig i kragen. Maila lärare och åka till jobbet imorgon och ta hand om grisarna. Bita ihop! Mor och far lyssnar på finsk radio. Det gör inte saken lättare. Vill till Finland. Hoppas ni har det fint!


First Aid Kit. De värmer mitt hjärta.

Our own pretty ways

Ikväll ska jag och mamma basta och äta mörk choklad framför tv. Behöver myskväll!

Jag orkar inte skriva en sammanhängande text just nu. Därför får det bli punkter. Förlåt.

x Lyssnar på musik som Kent och First Aid Kit och inser än en gång att musik är magi.
x Första veckan på praktiken är avklarad och jag saknar det ganska mycket. De är så otroligt snälla. Ser mig. Klappar mig på armen när jag ser nedslagen ut, lånar mig ett paraply när regnet öser ned, pratar om jobbiga saker utan att skämmas och erbjuder mig sovmorgon fast jag tackar artigt nej och säger att jag kommer samma tid på måndag. Och morgonfikat är dödsmysigt i antika möbler och hembakat bröd.
x Läste ut tredje Harry Potter imorse. Måste ha fjärde omgående.
x Himlen var vackert dramatisk idag med både sol och regn.
x SPH påminde mig precis om alla lärare man skulle maila. Åh typiskt.
x Imorgon återvänder jag till grisbebisarna och några sura kärringar (suggor alltså!) Och såklart snälla kärringar! Känns bra!
x Vill ha långt hår nu, något fruktansvärt! Mitt går knappt ihop i en tofs i nacken. Håret får görna vara rött också...



Och så vill jag vara sådär oförskämt snygg. Bara vakna så och känna mig så. Pinsamt.

Har ryck. Ska inte skriva mer om det. Praktiken idag var fortfarande fin. Och jag lever.


First Aid Kit - Ghost town
dödligt mysig låt. Gråter i hjärtat. Speciellt när de sjunger :

Maybe I should just turn around
Walk away
For no matter how much I really do want to stay
You know I can when it's too late

Då står jag knappt ut.

Hoppas allt är fint med er!