♡ Min röda soffa är så jävla välkomnande. Kaffe är så jävla välkomnande. Lyssnar på Lana del Rey. 

 

♡ Såg Flashdance igår. Livets film alltså. Saknade balett så hjärtat skrek.

Tokvacker dans och tokbramusik. Vill att mitt liv ska vara komponerat av Maniac jämt.

 

♡ Igår var jag till grisarna på förmiddagen. På eftermiddagen åkte jag till Myrorna för att strosa omkring med musik i lurarna och bara titta. Trodde jag skulle få panik cirkus 3 gånger, men jag överlevde. Bläddrade i böcker och letade broderier men dem hade inga fina. Hittade tusen andra grejer jag ville ha. Gröna, vackra fat, en röd sammetsklänning, James Joyce's Ulysses (pretto jag vet, men jag vill läsa den), och så där fortsatte det. Ända tills jag stod där och inte kände någonting igen. Människor passerade. Det började brusa i mina öron och plötsligt hatade jag alla världens fat och klänningar och böcker.

 

Köpte ingenting. Åkte hem. Till John. Han tröstar mig aldrig med ord, han bara håller i mig. Finns till, när jag själv tror att vi båda försvunnit.

 

Tänker inte be om ursäkt för det här. För det är så här mitt liv ser ut just nu. Tänker aldrig mer be om ursäkt för psykist ohälsa. Om inte jag accepterar det själv, då har jag ingen chans att bli fri.

 

♡ Idag ska vi på bio. Fan vad fint!

 

/pyss