Har en jävla Hades-menksvärk. Känner för att slå i varje vägg jag passerar. Har ständigt Paramore's For a pessimist, I'm pretty optimistic i skallen. Åh mens åh!!

 

Lycka haha.

 

Hade fe(s)taste helgen i alla fall, i lördags hade Jennifer sin 20-års fest. Så wunderbaaaert det var att träffa människan igen. Jag, SPH och Johanna fick spontanhjärnattack och bestämde oss att åka och dansa efter några timmar, så vi tog bilen (JAG VA NYKTER OBS OBS) till bistro. Sedan sov vi hos SPH i hennes sagorum och fick våfflor till frukost. Finkänsligt av mig och Johanna att vakna vid 9 och inse att SPH gick upp 8 och förberedde våfflorna...

 

Lyssnar på Paramore nu. Gud i helskotta vad längesedan det var sist. Levde för dem en gång i tiden, sedan hoppade josh och zac av och allt sög. Var ledsen i hemlighet, och sedan hamnade dem i skymundan. Men jag kan ändå inte hjälpa att jag blir lite glad och 15 år igen när jag lyssnar på de gamla skivorna.

Det här saknar jag.

 

NU ska jag dricka kaffi. HEJJ!