Åh vad jag är rastlös. Förgås av allt trött och grått. Saknar solen till fördärv och väntar på att tvättmaskinen ska bli klar så jag får något för händerna. Imorgon fyller i alla fall pappa år och då kommer nog lite folk. Det är alltid fint! Och så ringde Monica igår och sa att jag fick jobba nästa helg. Grisar! Jobbar helgen därpå också, så jag slipper sakna dem.

Jag vette tusan vad jag ska göra idag. Traska omkring i samma spår, samma tankar, samma gråskala. Hoppas vädret bättrar sig. För en månad sedan var jag i Italien...

Ha det fint!