lyckans ost på senare. Tacka fan för det. Är man hungrig ska man äta.

När jag kom hem för någon timma sedan möttes jag av en död fågelunge

i lådan och en som satt och pep. Dem hade varit själva ett tag men hela

familjen Jansson tvekar på att det var därför. Vilda djur är trots allt en

konst att få att överleva. Och bäst som jag sitter med den återstående

ungen i en ny låda och sjunger för den för att den inte ska känna sig

ensam (han matvägrade också) så börjar han vingla och tillslut låg han

på rygg och kom inte upp. Usch, det var så hemskt att se.

Men jag ville inte lämna lille Kent Agent, så jag satt där och sjöng Love

med Elin och Lars. Till han inte andades längre, utan bara låg där och

röck lite då och då. Sen fick pappa se till att han verkligen var död.

Inte skulle kraken behöva lida :(

Så nu skuttar dem runt tillsammans i himlen istället :)

Usch, måste plugga kemi. Varför fastnar man alltid framför datorn? Det

är rent av livsfarligt att sätta sig framför den för man blir kvar där, vare

sig man vill eller inte!

suomi, mitt käre land. Förlåt för att jag inte kommer i år.♥

Så sjöng jag för fåglis innan han tog steget, åhåå

Nu blir det begravning, herregud.

Ssssssprak, byee