Asgarv förlänger livet

HAHAHAHA jag kan inte sluta skratta.

Jag grät när jag tog fram kemiboken, patetiskt. Rent ut sagt patetiskt.
Vad fan ska man göra när man känner att det inte går längre?
Hoppas mamma kommer hem snart så vi kan gå ut och gå.
Jag behöver tänka över mitt otroligt sorgliga liv.



Och nu tänkte jag såhär att eftersom jag är super-emo så ska jag slänga
in en glad pic. Bara så att jag blir lite sådär nostalgisk och kan tänka att
EN gång i tiden var jag faktiskt glad :)
Och en tjej på bdb trodde att jag var Hayley? hm, njaa men lite smickrad
blir man ju trots allt. Vem vill inte se ut som henne liksom..?

My sad life continues... bye!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0